Idag när jag cyklade hem från skolan insåg jag hur stor skillnad man kan göra i sitt liv genom att göra just det. Göra saker. Cykla, äta middag med familjen, se en film, lyssna på musik, träffa människor, gå i skolan, läsa en bok, plugga, träna. Alla dom här sakerna leder till att man kanske börjar inse hur fint allting är ändå. Att det är så viktigt att njuta av alltihopa, det som är här och nu. Det hjälper inte att stänga ner massa väggar och göra sig själv liten och hjälplös, det ger nog egentligen bara en motsatt effekt. Bortsätt från dessa tankar såg jag faktiskt en film när jag kom hem från skolan. Slog på teven och filmen "Schindler's List" hade precis börjat rulla. Har länge hört talats om denna kända svartvita film, som på ett mycket "snyggt" sätt porträtterat hur livet såg ut för främst judarna under andra världskriget. När jag väl hade börjat titta satt jag som fast klistrad vid teven. Jag förstår inte ens hur man kan vara kapabel till att beröva en annan människa livet. Vilken skam och börda, som man skulle tvingas bära med sig hela sitt liv. Så att det funnits en tid i vår historia där 60 miljoner miste livet är en riktigt obehaglig fakta. Jag vet inte varför jag blivit så insnöad på det här helt plötsligt, men kan ju mycket väl bero på filmen jag såg idag och för att jag läser en bok just nu där huvudpersonen är en andravärldskriget fantast. (För övrigt jättebra bok än så länge, den heter "född fenomenal" skriven av Josephine Bornebusch)